En av de saker som jag länge har varit förbryllad över är vilken roll förolämpningar som denna (eller värre) spelar i liberalers sinnen när de utvärderar exempel på mellanmänskligt våld. De lägger *mycket* vikt vid det folk säger när de är i en högstressig våldsam konfrontation, medan jag knappt lägger någon vikt alls vid det. Det folk säger när adrenalinet pumpar är helt ointressant och irrelevant. Du kan säga nästan vad som helst och det skulle inte förändra min övergripande utvärdering särskilt mycket. Men liberaler bryr sig *väldigt mycket om det och antar att det talar starkt för motivation.